Små funderingar…

…kring livet och döden så här i Allhelgonatiden.

I helgen blev det grått och mörkt. Idag lyckades jag gå en promenad medan det var någorlunda fint väder. Tog en bild på min vanliga slinga.

Ni som känner mig vet att jag ofta tittar på sport på tv:n och just nu är det litet mittemellan. Formel1 har två race kvar av säsongen. Det är redan avgjort vilken förare och vilket team som vunnit mästerskapet, men vi tittar i alla fall. Nu börjar nedräkningen till vintersporten och jag är särskilt förtjust i Vinterstudion på SVT. Där slipper vi ju reklamen! Nu har vi även Viaplay, så vi får väl kolla där när det går på andra kanaler. Just i helgen roar jag mig med TV-pucken.

I lördags besökte vi kyrkogården vid Arbrå kyrka och tände ett ljus i minneslunden. Kyrkan ligger väldigt vackert vid Ljusnan och det var fint och stämningsfullt trots regnet.

Håkan och jag har våra kära på gravplatser långt härifrån. Därför kändes det rätt att besöka närmaste minneslund. Vi tände extra många ljus hemma igår också. Det blir ju så att vi reflekterar litet extra över livet och de kära vi har runt omkring oss den här helgen. Nu önskar jag att jag oftare sagt till mina föräldrar att jag älskade dem. Men, ni vet, man sa inte sånt så mycket ”förr i tiden,” speciellt inte i Norrlands inland. Där kramas man int!!! Idag är det annorlunda, det är som att de där orden flyter lättare ur munnen. När min mamma dog så blev jag liksom nästa ”på tur” och jag har inte reflekterat så mycket över det… förrän på senaste tiden. Nu känns varje dag dyrbar och alla kära relationer är också dyrbara. Den dag jag är borta vill jag inte ha ett gäng barn med dåligt samvete. Jag älskar mina barn och de älskar mig. Vill bara att de ska komma ihåg mig med glädje och skratta åt mina tillkortakommanden och leva vidare i harmoni.

Önskar er en fortsatt fin Allhelgonahelg! Vänligen Lena