Nu är Sverige som allra vackrast och de här korta nätterna vill jag egentligen inte sova bort. Men med åldern så gör det sig själv, det blir inte så många nattsvärmerier för Gubben och mig.
Solen liksom gömmer sig en stund bakom fjällkammen innan den går upp igen.
Vi har åkt vägen över Stekenjokk flera gånger. Det som gjorde mig mest besviken senaste gången var hur lupinerna fått bre ut sig långt upp i fjällvärlden.
Ok, lupinen är fin när den står i en rugge på tomten och den hålls efter så att den inte sprider sig. Men den är inte fin när den fullständigt tagit över. Floran i dikeskanten ska ju nu bestå av midsommarblomster, hundkex, smörblommor och prästkragar. Senare kommer rödklöver, blåklockor och tistlar. Dessa blommor är nödvändiga pollinerare till insekterna. Just fjällvärlden har även en del unika dikesväxter till exempel brunkullan som är en orkidé. Har man tur kan man hitta guckuskon och den nordiska stormhatten förekommer ganska ofta vid vägen i fjällen. Alla dessa arter hotas nu av lupinen.
Jag följer några trädgårdsgrupper på facebook och varje år vid den här tiden går debatten vilt om just lupinens vara eller inte vara. Många tycker den är fin och många vill ha bort den. Nu är den klassad som invasiv och ska bekämpas, hoppas att vi så småningom får bort den från dikeskanten och placerad i kontrollerade former i trädgården.
I vår trädgård är det full fart på tillväxten. Omväxlande regn och sol är ju väldigt gynnsamt. Däremot kunde vi slippa blåsvädret. Här kommer en kavalkad av blomning just nu.
I vår trädgård finns även den här fina växten.
Då återstår bara för mig att önska alla en fin midsommar. Ta hand om er och ta hand om varandra.
Juninatten, av Harry Martinson passar som allra bäst just nu.
Nu går solen knappast ner,
bländar bara av sitt sken.
Skymningsbård blir
gryningstimme
varken tidig eller sen.
Insjön håller kvällens ljus
glidande på vattenspegeln
eller vacklande på vågor
som långt innan de ha mörknat
spegla morgonsolens lågor.
Juni natt blir aldrig av,
liknar mest en daggig dag.
Slöjlikt lyfter sig dess skymning
och bärs bort på ljusa hav.
Vänligen Lena
Livet vid 70+ 