Vi börjar sakta återvända till livet. Förkylningen som visade sig vara covid, har släppt greppet, men vi är fortfarande trötta och orkar inte så mycket.

Men, vilket väder vi haft, vårkänslorna började komma tillsammans med vårfåglarna. Naturligtvis blev det en ”snödämp” inatt och då är de glada över att vi har serveringen öppen. Håkan skottade undan litet snö så att koltrastarna kunde hitta mat.

Jag har gått och funderat över reklamen från Ikea som dyker upp med jämna mellanrum på nätet. 🤔

”Gör plats för allt du älskar.” Vad innebär det egentligen? Fundera över det!

Jag ska nog försöka ge plats för de människor jag älskar….. de intressen jag älskar….. de saker jag älskar (och slänga alla skitgrejer)….. och ge plats åt mig själv….

Håkan vet hur man njuter. Ligger i spabadet och solar. Jag tycker bättre om att bada när det är mörkt och jag får njuta under stjärnorna. Men nu är det ljust så länge på kvällarna att jag hinner bli för trött. 🥴 Ikväll blir det klart och kallt, så då får jag leta mig ut.

Vänligen Lena

Vi har insjuknat i Covid. Trösten är att vi har tagit tre sprutor och sjukdomen verkar vara lindrigare nu än den var i början av pandemin. Hitintills är det som en vanlig förkylning med feber, snuva och hosta. Eftersom jag har astma så ökade jag på dosen kortison i min inhalator direkt när jag kände mig dålig. Jag är också glad att jag vaccinerat mig mot lunginflammation.

Vi hade tagit en tur med husbilen upp till Jämtland för att hälsa på nära och kära när vi insjuknade. Så vi fick inte njuta så mycket av fjällvärldens vårvinter. Men vi har vårvinter här i Hälsingland också. I helgen ska det visst bli runt 12 grader varmt. Hoppas vi är så pass pigga att vi åtminstone kan sitta ute i solen på altanen.

Tycker att det är svårt att inte må dåligt av kriget i Ukraina. Vi matas med information hela tiden och det är också så lätt att identifiera sig med offren, de är som oss. Ibland måste jag bara stänga av och se det jag har runt omkring mig för att inte gå sönder. Är så tacksam för det liv jag har och mina problem blir väldigt obetydliga när jag sätter dem i rätt perspektiv.

Vänligen Lena